Daddy Dj
Jag minns inte om jag tyckte att det tog lång tid för Fredrik att komma dit jag var efter att vi la på. Jag har en känsla av att det gick relativt snabbt. Det är så jag kan minnas det. Visst var det första gången vi träffades? Ja det var det! Plötsligt kom han inkörandes på stationens parkeringsplats med en ljusgrå bil som pryddes av texten Ramlösa! Var de kanske dem han jobbade för, eller sponsrade de bara det arbete han utförde? Efter att vi kramats en stund och hälsat irl så satte jag vi oss i bilen och bestämde oss för att köra en sväng.
Jag minns inte vad som spelades i cd-spelaren, men det var ingen musik som föll mig i smaken. Jag var fortfarande såld på softrock och är det än idag. Hur mycket jag än försökte fick jag inte Daniel ur mina tankar. Han fanns där och jag kunde inte släppa taget. Helvete, hade jag blivit kär i idoten? Jag försökte så gott jag kunde att hålla humöret uppe och pratade på med Fredrik om än det ena, än det andra. Vi åkte genom nattklubbsvimlet och skrattade gott åt fulla människor som ständigt gjorde bort sig.
Till sist hamnade vi på en parkering där vi spenderade resten av natten. Det var lite sova och mycket prata. Han var intressant och han hade världens charmigaste personlighet. Där ligger du etta än idag killen! Han var något utöver det vanliga, men han var inte någon jag skulle bli kär i. Han var som en bror och helt galen på ett skadat roligt vis. Det hände ingenting mellan oss, inte vad jag minns iaf. Men jag har ett svagt minne av att vi hånglade rätt friskt, men sen vart det inget mer. Vi hade helt enkelt inte det intresset av varandra. Så vi stannade där, vi hade det bra som det var.
