Simon Says & Jenna does

Vi möts upp på t-centralen i Stockholm för at tillbringa vår andra kväll tillsammans hemma hos honom. Jag hade nog inga begränsningar på den tiden tror jag. Hade lika gärna kunnat stämt träff mitt i skogen runt midnatt utan att det skrämt mig. Nu i efterhand beundrar jag den person jag vågade vara då. Nu är jag världens fegis!

Sagt och gjort stod Simon där vi bestämt och vi gav varandra en lång kram innan vi begav oss till tunnelbanan som skulle ta oss hem till casa de Simon! Trodde har fortfarande att jag var arton år? Jag minns hur mallig jag kände mig. Hur stor och stark jag var brevid honom. Han höll min hand och lekte med mina fingrar, jag var uppslukad!

" Den femtonåriga tjej jag var då hade ingen som helst aning om vilken farlig och skrämmande människa han i själva verket var. Hade jag vetat det hade jag slagit till honom där och då. Men jag var ovetandes och redo att bli tillintetgjord de närmsta 19 månaderna. Simon skulle få hela mig, slita mitt hjärta i tusen bitar och förstöra min tillit till pojkar, killar, män och gubbar för massor med år framöver.  Han skulle spotta på mig och trycka ner mig på det iskalla badrumsgolvet tills jag somnade av utmattning. Han skulle "ge" mig flera timmar hos en kurator jag hatade att gå till och vara otrogen tolv gånger utan att jag hade en aning om det. Sen skulle han gråta för att jag skulle stanna, krypa ihop i fosterställning och visa hur liten han var och att han behövde mig i sitt liv. Och jag stannade, enda fram till Valborgsmässoafton 2003! "

Det var mörkt ute när vi kom upp ur tunnelbanans mörka inre. Jag låtsades för en stund känna mig otrygg för att han skulle krama min hand lite hårdare. Vi småpratade som alltid om musik, men han gav mig också komplimanger gång på gång! Vilken prinsessa jag var som funnit denna prins! Ofattbart att han ville ha någon som mig! 

Simon öppnade dörren till din varma lägenhet. En typisk "singel killes" lägenhet som hans mamma ägde! På väggen hängde en Djurgårsflagga & en Arsenal halsduk som jag sedan fick med mig hem av någon anledning och brände på brasa när jag nått stadiet "Han betyder ingenting & kan brinna i helvetet, för nu är jag minsann lycklig med någon annan."

Kvällen & natten spenderade vi i hans marinblå IKEA bäddsoffa. Vi pratade, kysstes, pratade och kysstes lite till. Den kvällen vart det inget sex. Tänk om det endå fortsatt så? Om jag sluppit hans äckliga kropp och små fjantiga händer mot min kropp. Hans håriga, vad som sedan blev ölmage och hans korta ben! Var han inte flint mitt på huvudet också?

Den natten sov vi tillsammans och det hände ingenting. Dagen därpå ringde han sig sjuk och jag skolkade från skolan. Dagen efter var också dagen vi för första gången hade sex. Början på något jag inte visste om jag någonsin skulle klara av att avsluta.

Simon

Jag gick med tunga trötta steg uppför backen i närheten av där jag bodde. Det var mycket sent och kolsvart ute. Men jag brydde mig inte. Som vanligt var jag oövervinnerlig. Ingenting skrämde mig. Jag kommer inte ihåg vad jag hade gjort den kvällen, men jag vet att jag vart nere i centrum med kompisar som vanligt. Vi hade väl i vanlig ordning sminkat upp oss och klätt oss i tajta kläder. Allt för att locka till oss uppmärksamhet från de mängder av killar som befann sig på samma plats som vi. Vad hoppades vi på egentligen?

Hursomhelst kände jag mig ensam där jag gick och minns att jag tänkte ringa en kompis. Men på något sätt lyckades jag blanda ihop siffrorna och kom till någon helt annan. Simon! Jag förklarade att jag ringt fel och ursäktade mig för att sedan lägga på. Men det slutade med att vi pratade hela natten. Han kände till all musik jag älskade och spelade upp den i telefonen för mig. Vad var det med all denna softrock? Den var fängslande. Simon var 22 år. Han bodde ensam en bit utanför Stockholm i en etta som hans mamma köpt åt honom och arbetade som handläggare på ett inkassoföretag. Han hade ett visa guldkort och var fotbollsfanatiker. Jag fastnade för hans brinnande intresse för Djurgården. Vi var förälskade i samma fotbollslag och hade så mycket gemensamt att det vart omöjligt att lägga på. Dagen efter bestämde vi oss för att ses inne i stan och ta en öl. Jag var ju 18 år så det var ju inget problem... Damn!

Dagen D! Vad skulle jag ha på mig, hur skulle jag klä mig och vad skulle kvällen leda till? Återigen satt jag fast i det dilemmat att jag ljugit om min ålder och förmodligen inte skulle bli insläppt någonstans. Legetimation hade jag ju men den vissade ju bara att jag enligt lag fick köra moped och titta på vissa filmer på biografen. Inget annat. Det fanns ingenting med min legetimation som sa " Denna flicka är 18 år, släpp in henne och låt henne köpa en bira! " Men vad spelade det för roll. Jag använde min charm och gled lätt som en fjäder förbi vakten på krogen vi skulle in på. Det var vardag och inte för mycket folk ute. Simon var trevlig, glad och skrämmande. Allt på samma gång! Vi pratade om allt och han gav inte intryck för att tvivla på min ålder. Vi pratade länge och väl om musik och fotboll. Redan då var vi som gjorda för varandra.

Jag var lycklig. När jag satt på pendeltåget påväg hem fick jag ett sms. " Tja Jenna, hoppas du inte tycker att jag är för framfusig om jag frågar dig om du vill ses något mer i veckan. Du var sagolik. Kan inte sluta tänka på dig! Kram S! "
Självklart ville jag träffa honom igen. Gärna på än gång! Men vi tog de lugnt och lyckades hålla oss till dagen därpå.

När allt börjar ordna upp sig...

Jag var 15 år. Jag hade blivit en aning effektivare i skolan och mitt liv flöt på. Tyckte jag iallafall. Jag hade släppt Olof helt och hållet efter att faktiskt ha haft känslor (dock förträngda) kvar för honom sedan han gjorde slut. Jag hade försökt rannsaka mig själv och kommit fram till att Daniel-grejjen måste ha varit pga att jag behövde känna mig behövd. Jag ville helt enkelt att någon skulle se mig och tycka om mig för den jag var. Men nu vart det inte så. Visst pratade jag och Daniel fortfarande och det hände dessutom ganska ofta. Jag visste så mycket som att det sket sig mellan honom och Emma, men jag vet inte om det berodde på mig eller det faktum att han hade så liten kuk. Sen kan det självklart ha berott på något annat också, vad vet jag! Efter ett tag var vi tillbaks på ruta ett. Musik och telefonsex och allt kändes så självklart, så vardagligt. Ja nästan som att borsta tänderna. När Daniel en dag berättade att han träffat en tjej kände jag att nu fick det vara bra för ett tag. Varför lägga ner energi på en kille som ändå aldrig kommer att bli min eller ens kommer vilja träffa mig igen?

Jag och Denise som redan var så bra vänner kom närmre och närmre varandra. Hon var redan då den mest omtänksamma tjej jag visste och fanns alltid där i vått och torrt. Jag undrar hur många gånger hon stått bakom mig och skyddat mig mot alla påhopp och visuella sparkar jag tagit emot. Hon var och är helt fantastisk och jag kommer aldrig att hitta en liknande vän. Vi gjorde nästan allting tillsammans. Jag spenderade all min fritid hos henne förutom de gånger jag kände för att hänga nere i centrum med mina inte alls lika brighta vänner eller inne i stan på ungdomsdisco där man inte fick dricka men gjorde det iaf. Då var hon aldrig med. Hon tyckte inte om att dricka, hon gjorde annat som vilken vettig tonåring som helst egentligen borde göra. Hon var smart och jag var dum. Jävla mig som aldrig lyssnar på någon annan.  

Jag trodde att det jag vart med om var omöjligt att bräcka. Jag hade gjort det mesta och var nog en av få unga som gått igenom så mycket innan jag ens hunnit fylla 16 år. Trodde jag ja! Det var innan jag träffade Simon. Och det var då helvetet började...


Daddy Dj

Jag minns inte om jag tyckte att det tog lång tid för Fredrik att komma dit jag var efter att vi la på. Jag har en känsla av att det gick relativt snabbt. Det är så jag kan minnas det. Visst var det första gången vi träffades? Ja det var det! Plötsligt kom han inkörandes på stationens parkeringsplats med en ljusgrå bil som pryddes av texten Ramlösa! Var de kanske dem han jobbade för, eller sponsrade de bara det arbete han utförde? Efter att vi kramats en stund och hälsat irl så satte jag vi oss i bilen och bestämde oss för att köra en sväng.

Jag minns inte vad som spelades i cd-spelaren, men det var ingen musik som föll mig i smaken. Jag var fortfarande såld på softrock och är det än idag. Hur mycket jag än försökte fick jag inte Daniel ur mina tankar. Han fanns där och jag kunde inte släppa taget. Helvete, hade jag blivit kär i idoten? Jag försökte så gott jag kunde att hålla humöret uppe och pratade på med Fredrik om än det ena, än det andra. Vi åkte genom nattklubbsvimlet och skrattade gott åt fulla människor som ständigt gjorde bort sig.

Till sist hamnade vi på en parkering där vi spenderade resten av natten. Det var lite sova och mycket prata. Han var intressant och han hade världens charmigaste personlighet. Där ligger du etta än idag killen! Han var något utöver det vanliga, men han var inte någon jag skulle bli kär i. Han var som en bror och helt galen på ett skadat roligt vis. Det hände ingenting mellan oss, inte vad jag minns iaf. Men jag har ett svagt minne av att vi hånglade rätt friskt, men sen vart det inget mer. Vi hade helt enkelt inte det intresset av varandra. Så vi stannade där, vi hade det bra som det var.


Hur dum får man va?

Vart skulle jag nu ta vägen? Inte kunde jag lägga mig på en parkbänk för att sova. Jag ville bara hem. Aldrig någonsin har jag längtat hem som jag gjorde då. Hur kunde jag vara så jävla dum och tro att han skulle vilja något annat än knulla mig. Nu var jag en komplett idiot och jag visste inte hur jag skulle lösa det här. Med tanke på att det var andra gången jag rymt hemifrån antog jag att mamma skulle bli redigt förbannad om jag ringde och berättade att jag befann mig i Halmstad och inte där jag sagt att jag skulle vara. Men så gick jag in och ställde mig vid korttelefonen. Jag var ju tvungen.
Jag hoppades på att hon inte skulle svara. Och skulle hon mot förmodan göra det hoppades jag på att hon lugnt och harmoniskt bad mig att komma hem. Klockan var mycket och jag visste att jag förmodligen skulle väcka henne, men vad hade jag för alternativ. Jag minns inte så mycket av vårt samtal. Det enda jag minns är att hon vart förbannad och besviken på mig och sa att jag minsan fick lösa detta själv. Hon var trött på det här nu!

Förra gången jag rymde hemifrån var det för att visa att jag inte tänkte låta min mamma eller "pappa" bestämma över mig, men det var nog också ett rop på hjälp. " Se mig snälla! " Hursomhelst så hamnade jag hos en kille jag träffat över Heta Linjen. Han var 18 år och bodde hos sin kusin och hennes man och deras två döttrar om jag inte minns fel. Han var vedervärdig. Han lät så fantastisk i telefon och pratade på Göteborska, men verkligheten var en annan. I verkligheten var han kort, smal, ful, finnig och hade något fel på ryggen som gjorde att det växte ut en "puckel" från bröstkorgen. När jag såg honom för första gången komma åkandes i en äcklig gammal Cheva Van tillsammans med kusinens man kände jag för att springa. Vad var det för fel på denna kille. Jag var fast i Kristineberg, en håla mindre än minst och visste inte vart jag skulle ta vägen. Det var helt enkelt att bara Go with the flow! Så jag hoppade in i bilen och kom fram till den omtalade gården som var full av höns, grisar och hästar. Alla var de vanvårdade och trampade i sitt eget skit. Stackars satar vet jag att jag tänkte. Kunde jag inte bara ta hästen de påstod var så elak och gallopera iväg. Mot mig var hon kanon mysig. Ett ungt sto som tyvärr var något av det magraste jag sett. Hon tyckte om mig och hade inga baktankar.

Jag var i Kristineberg en hel vecka utan att kontakta någon jag kände. Ingen i hela världen förrutom jag och dem jag var hos visste vart jag fanns. Men tillslut vart det outhärdligt. Jag orkade inte med kusinens ständiga karvande i grillade revbensspjäll med morakniven, allt mögel och allt damm, puckelnissen och småglinen så jag bestämde mig för att ringa min mamma. Dagen efter var jag hemma och mamma var mer glad än arg. Hennes dotter var hemma. 

Så, när jag återigen ringde för att berätta att jag genom internet och telefon haft kontakt med en kille i en annan stad och nu befann  mig där vart det för mycket. Jag tror inte att hon riktigt förstod det jag just hade berättat. Hursomhelst var jag strandsatt och det för några timmar framöver. Snart skulle vänthallen stänga och jag skulle vara en vilsen fjortonåring i Halmstadsvimlet. Det var fredag och det var fest på stan. 

Jag hade några markeringar kvar på kortet och jag visste precis vem jag skulle ringa. Min alldeles egna Daddy Dj. Minns ni den låten? Fredrik var en nyutbildad kock som nu åkte runt och lagade mat på olika ställen i Sverige. Han var ursprungligen från Linköping och pratade sådär sött som alla killar ifrån Östergötland gör. Åtminstonde tycker jag att de pratar så sexigt som en vit ros är vacker. Jag och mina jämförelser! Jag visste att han skulle befinna sig i närheten av Halmstad på något hotell så jag tänkte att han kanske skulle ha lust att träffa mig. " Fredrik" Jag drog en lättnadens suck över att han svarat i mobilen vid den här tiden på kvällen. " Hej Fredrik det är Jenna. " Han log, det kunde jag på något konstigt jävla vänster höra, sedan sa han; " Hallå min sockerpuff! " Han kallade mig för allt möjligt, sockerpuff, godisgryn, karamell etc. Det fanns ingen som fick mig att skratta så hjärligt som han. Han var en av världens snällaste killar, men konstigt nog hade vi aldrig pratat sex eller någonting sådant. Vi var vänner, that´s it! 

Efter att jag förfinat min berättelse om varför jag befann mig i Halmstad frågade han mig om jag ville ha sällskap. Jag hade aldrig vart så tacksam över någonting som jag var då. Tack Fredrik, jag är tacksam än idag!

Dubbelt upp

Adam smekte insidan av mitt lår och Daniel kysste mig. Jag var i himlen, jag kände mig dyrkad. Jag var i centrum, mittpunkten! Jag hade allt jag kunde önska mig just då. Tiden stod stilla men hela universum snurrade fortare än någonsin. Musiken hade aldrig vart så intensiv, så spännande som då och kombinerat med två helt fantastiska män vart det oslagbart! Aldrig någonsin skulle jag uppleva det här igen, det måste ju vara omöjligt! 

Innan jag visste ordet av var låg jag där i bara underkläder! Det kändes som att hela världen såg mig. Som om alla människor stannade upp, slog på tv apparaten och kunde se mig live på varenda kanal. Nu var det ju inte så, men känslan var på något sätt både skrämmande och upphetsande på samma gång. Det är alldeles för tidigt att gå in på detaljer känner jag, men hursomhelst var förspelet tusen gånger bättre än de sex vi hade. Jag kan sammanfatta det met ett enda ord; Värdelöst!  

Både Daniel och Adam visste att de hade utseende att få vilken osäker flicka som helst i säng. Men hade de osäkra flickorna sett eller vart med om deras sk utrustning hade de nog slutat med att Daniel och Adam skulle känna sig som två osäkra pojkar istället. Herregud! Vart var manligheten i de nedre regionerna. Det var som att beställa bratwurst och bli serverad prinskorv? Snacka om besvikelse!

Vi var alla grymt förvånade och besvikna över hur patetiskt och iskallt allting vart. Vi satt  i sängen allihop och stirrade rakt ut i rummet. " Vi kanske skulle göra något annat. " Adam såg på Daniel som sedan såg på mig. Sedan sa han något som fick det att brista inom mig; " Ska jag köra dig till tåget innan vi ska iväg? " VA? Jag skulle inte med ngt tåg idag? Min biljett var bokad till dagen efter och jag hade inte en tanke på att jag skulle hem idag. Var det här vad han planerat hela tiden? Vart var den odmjuka, omtänksamma Daniel jag haft sådan fin kontakt med så länge?

Jag hann inte säga någonting. Efter fem minuter satt jag i bilen Daniel lånat av sin farfar för att bli skjutsad ner till stationen. Plötsligt befann vi oss mitt ute i skogen? Det fanns inte en människa i närheten och de hade kunnat gjort i princip vad de ville med mig. Jag kunde ha vart död i dag om det hade vart fel killar. Men de nöjde sig med att vi gjorde ett försök till att ha sex igen som iallafall ledde till en utlösning. Jag var ganska trött och irriterad vid de laget. Jag sket egentligen i vart de släppte mig eller om de gjorde det för jag ville bara bort. Bort från Daniel och bort från Adam. På den tiden kunde inget eller ingen skrämma mig. Jag var starkare än alla andra efter all skit jag stått ut med och trodde att det inte kunde bli mycket värre. En sak lärde jag mig då, man ska aldrig säga aldrig för besvikelse och problem kommer alltid att finnas och aldrig ta slut!

Jag som hade sådana förhoppningar. Att en så fantastiskt sexig man kan ha så förbannat liten kuk!

Titta upp då för fan!

Jag var så jävla kissnödig, nervös och illamående på samma gång. Jag tror aldrig att jag vart så rädd i hela mitt liv som jag var då, vid just det tillfället. Vänthallen som var så liten kändes så ofantligt stor och det kändes som att alla verkligen tittade på mig och tänkte " Undrar vem hon ska ligga med..."

I samma sekund hörde jag en bekant röst säga: " Hej Jenna! " Oh herregud! I swear to God I think my heart just stopped! Aldrig någonsin tidigare har en röst som jag så mycket väl kände igen sen tidigare fått mig rysa till så häftigt i hela kroppen. Hur vore det att slita av honom kläderna här och nu, kyssa honom och chockera hela Halmstad med vilt öppet sex för att sedan betala böter för att man gjort något olagligt!? Det vore en aning dumt, jag skulle kanske börja med att titta på honom och se hur han såg ut! Helt allvarligt, det gick inte! Jag kunde inte titta upp från där jag satt. Jag var tvungen att stirra rakt ner i marmorgolvet och hoppas på att han skulle försvinna. Just då kändes detta som en jävligt dum idé! Han tjatade på mig, sa att jag var löjlig och att han redan visste att jag var snygg! Efter ett tag hördes en röst inom mig " Titta upp då för fan! " Och det gjorde jag! 

Jag kunde ha svimmat där och då. Mitt hjärta hade kunnat stanna och jag hade nöjt mig med det! Att bara ha fått se in i hans ögon var för mig just då det enda som behövdes. Jag behövde inget annat någonsin! Fan vad han var vacker. Fanns det såhär snygga människor? Var det ens lagligt att vara så snygg att alla andra killar vart apfula. Tydligen! Jävla Daniel! Nu satt jag fast och jag skulle inte komma någonstans. Jag kunde ju inte springa! Then I would be an complete idiot och jag skulle ångra mig resten av mitt liv. Det här var värt varenda sekund! Just det här ögonblicket! Satan!

Efter ett tag gick vi till bussen. Jag var fashinerad över att bussarna såg annorlunda ut och att man inte använde busskort när man åkte, utan stoppade en femma i ett myntinkast och sedan var man färdig för färd. Hur i helvete kunde jag bry mig om det. Jag gick brevid världens kanske sexigaste man och alla tittade på mig med avundsjuka i blicken. Jag var så mallig, kände mig så självsäker och fantastisk brevid Daniel! Ingen annan mådde lika bra som jag gjorde då! 

När vi kom in i lägenheten Daniel delade med sin mamma och lillebror kände jag mig för första gången på länge som hemma. Någon ville ha mig där och någon ville tillbringa en hel natt med mig. Fyfan vad allt kändes bra. När vi sedan gick in på hans rum för att prata och lyssna på musik möttes jag av tiotals bilder på hans flickvän. Oj, vad vacker hon var! Hon var ju supersöt! Men jag brydde mig inte ett dugg om henne. Hon kunde lika gärna ha vart tapet för jag kände mig inte ett dugg hotad. Jag var i hans rum, tillsammans med honom och hon var någon annanstans ovetandes om att en brunett befann sig brevid "hennes" Daniel.  

När vi satt där i sängen och pratade om det som föll oss in fick jag en olustig känsla om att detta inte var på riktigt. Han skulle aldrig älska mig som han älskade sin Emma. Han skulle aldrig ge mig något annat än sex! Jag såg mig omkring i rummet, vad gjorde jag här? När jag tänkte resa mig för att höja volymen på stereon kände jag en hand på insidan av mitt lår. Det var Adams som tog på mig först!

Jag glömde kanske berätta att jag var i Halmstad för att ha trekant!

Förhoppningar

" Jag kan bara föreställa mig hur det kommer att bli, jag är inte nervös, eller?
Jag är bara nervös för hur du ska se mig, om du ska märka att jag bara är 13 år
Kommer du att göra det? Tänk om du gör det
Har jag en förhoppning om att det kommer att bli du och jag tillslut?
Är det därför jag åker hit?

Hur mycket jag än vrider och vänder på de frågor jag ställer mig själv så hittar jag inga svar
För i ärlighetens namn vet jag inte vad jag vill eller vad jag hoppas på
Allt jag önskar just nu är att han ska ta mig till den värld han så många gånger visat mig
Men den här gången på riktigt

Jag vill känna din kropp mot min - han måste vara muskulös
Jag vill känna din tunga leka med min - Undrar om han har tungpiercing (Glömt att fråga?)
Jag vill känna dina händer smeka mig uppifrån och ner - Bara tanken gör mig galen!
Jag undrar om du är välutrustad - Hur ska det gå?


Men mest av allt vill jag bara att du ligger ovanpå mig och kysser hela min kropp. Leker med mitt hår och att vi i bakgrunden spelar en jävla massa retbar musik!

Fan vad du är underbar Daniel! ♥ "


- Ur Min (Jennas) personliga Kladdbok 1999


Hard not Soft

" Snälla säg till min mamma att jag sover hos dig. Hon litar på dig det vet du ju! "

Denise vred sig i stolen lite besvärat. Jag visste att hon avskydde att ljuga, men jag var ju tvungen att ha någon som ställde upp för mig då jag skulle iväg och knulla med Daniel. Det är bättre att skippa de fina orden när det var knulla vi faktiskt skulle göra. Hard not soft!

Efter att i smyg ha packat en väska med smink och kläder hoppade jag på bussen som skulla ta mig till stationen där jag sedan skulle ta tåget in till stan för att efter det hoppa på intercitytåget som skulle ta mig till Halmstad. Aldrig tidigare har det pirrat så i min kropp! Daniel fanns i mitt öra nästan hela tiden och höll mig pigg då jag titt som tätt höll på att somna! Det kändes som att resan tog dagar, skulle jag aldrig komma fram.

När jag började närma mig stack jag in på den minimaliska toaletten för att bättra på sminket och fixa håret en sista gång. Jag minns att jag hade svart kort kjol och ett tajt linne. Hur i helvete kunde jag klä mig så? Hursomhelst så rullade tåget så sakterliga in på perongen och jag gick med misstänksamma med lyckliga steg av tåget och satte min fot i Halmstad. Och absolut inte för sista gången!

My Own Prison

Imagine...

" Sätt din hand runt min *beep* Slut läpparna om mitt *beep* Bit mig i bröstvårtan. Kyss mina läppar och smek min tunga med din. Be wild, be sensuall, be crazy... Go down for my nuts, GO nuts! "

Det var det alla våra samtal handlade om. Telefonsex men också fortfarande en jävla massa musik. Men musiken övergick alltid på något konstigt vis till telefonsex. Och det var oslagbart. Aldrig tidigare hade jag kännt mig så levande, så vacker eller så behövd! Det var på alla sätt fantastiskt! Jag älskade att ligga med Daniel i andra änden och mysa. Så som bara vi gjorde och han var också alltid noga med att det gick för mig också.

Hela mitt liv kretsade helt plötsligt runt denna Daniel som jag fortfarande inte sett bild på och som egentligen kunde vart hur skrämmande, ful och vedervärdig som helst. Allt jag hade var en röst att utgå ifrån och var han hälften så snygg som hans röst var fantastisk så skulle han få David Beckham att framstå som en ful kackerlacka. Daniel och jag pratade minst en gång om dagen. Ringde han när jag var i skolan så skolkade jag resten av dagen för att få tillbringa all tid me honom. Daniel var hela min värld. Men inte min egen...
 
Jag delade den med hans flickvän som självklart inte hade en aning om att en minderårig liten nollåtta satt hemma dagarna i enda och fick hennes pojkvän att skrika mitt namn varje gång han kom. Den enda saken vi hade gemensamt var att inte veta av att den andre fanns. Han var min och han var hennes...

Jag hade tillsammans med Daniel skapat ett " My Own Prison "
(Som f.ö är den låt vi alltid började ha telefonsex till... )


 
 Creed - My Own Prison

Kära Daniel

" Daniel, du har förändrat mitt liv. Du har fått mig att se på livet annorlunda. Du har fått mig att leva genom musiken och stänga ut den hårda kalla värld jag lever i. På något sätt gör du mig lycklig och ibland skrämmer det mig. Jag har aldrig träffat dig och vet inte om jag någonsin kommer att göra det. Är det dina charmiga komplimanger, ditt sätt att få mig upphetsad på eller är det rentav musiken du rekomenderar för mig som gör att jag känner mig levande igen? Daniel, varför är du så långt bort. Varför bor du inte i samma stad som jag. Plötsligt känns allt så rätt! "

- Ur Min (Jennas) personliga Kladdbok 1999


He´s Mr.Man

Jag minns inte hur aftonbladets Chat fungerar. Det enda jag minns är att man kan "viska , ropa, sjunga ut eller säga till " vissa personer. Antingen så att folk inte kan se vad man skriver eller publikt. När Daniel skrev var det någonting som bara jag kunde läsa. Någonstans får jag för mig att han kallade sig för SoftCreed. Anledningen till att jag reagerade på hans namn var för att det lät ungt, fräsht och på något sätt rockigt.

" Tjena tjejen, gillar du softrock? "

Allvarligt talat så hade jag ingen aning om vad han menade med Softrock. Den enda rock jag kände till sen mitt förhållande med Olof var Metallica, Black Sabbath and so on. Men Softrock lät på något vis lockande, mysigt och sensuellt. Jag minns inte vad jag svarade, men han rekomenderade mig att lyssna på Matchbow Twenty´s Push.
(Idag är de min absoluta favoritgrupp och de berör mig något oerhört att lyssna på deras låtar. )
Jag lovade att göra det när jag kom hem eftersom han erbjöd sig att skicka den till mig. Nu hade vi iaf gett varandra våra msn adresser. Och som om det inte var nog med det så gav jag honom mitt telefonnummer då han insisterade på att ringa mig så fort jag loggat ut. Jag vart nyfiken på denna Daniel som jag sedan fick veta att han heter. Så det tog inte många minuter innan jag loggat ut, lämnat biblioteket och satt på bussen hem. Jag hade förvisso flera lektioner kvar den dagen, men det rörde mig inte i ryggen. Skolan var ingenting jag ens la ner någon energi på längre.

Daniel pratade med mig hela vägen från biblioteket enda tills jag kom hem. Vi pratade alla sorters softrock musik och ibland ljög jag om mina musik kunskaper för att låta lite bättre än vad jag faktiskt var. Jag kunde ju i princip ingenting!

Från första stund jag hörde hans röst vart jag förälskad i den. Han hade den mest fantastiska röst tom när han bara pratade. Den var grövre än de röster jag var van vid vilket kanske inte var så konstigt med tanke på att de enda killarna jag pratade med om dagarna var de i klassen och de var inte mer än 13 år. Han var spännande, mystisk och enormt självsäker. I flera timmar sjöng han för mig och berättade om hans passion för musik. För förstas gången på mycket länge pratade en kille med mig och jag började sakta men säkert känna mig levande igen. Han var 18 år och jag var ... 18 år. Iaf så lät jag honom tro det.

Efter några timmar i telefonen började vi båda bli lite trötta i huvudet. Örat brändes av telefonen och nacken kändes totalt fucked up. Vart fanns alla handsfree telefoner då? Jag la mig i sängen och stirrade upp i taket och försökte koncentrera mig på vad han sa. Sedan fick jag ist försöka förstå om jag hörde rätt när han sa:

- Jenna, har du haft telefonsex?



Matchbox Twenty - Push

Allt har en början

Min barndom ser förmodligen ut som de flesta andras som föddes på 80-talet. Mina föräldrar är skilda eftersom min pappa valde en annan framför vår familj. En blond fd Lucia som bara är 18 år äldre än mig. Skitsamma egentligen, men det var det som gjorde mig till en arg, intrigrerande, självkär bry-dig-inte-om-någon annan person. Iaf när jag var tonåring. Men ingen kommer förstå ett skit om jag inte tar det från början. Men jag skippar alla tårdrypande berättelser om när jag stod i fönstret och skrek efter min pappa att inte lämna oss utan börjar där mitt egentliga liv började. Nämligen när jag vart dumpad för första, men absolut inte sista gången.

Det såg ut ungefär såhär:

" Jenna träffar Olof genom vänner i högstadiet. Jenna blir kär och Olof likaså. Jenna och Olof är tillsammans i fyra månader innan de har sex för första gången. När de väl har det gör hon det för att hon inte köpt någon present till honom på hans 14-årsdag. Det är förmodligen det sämsta sex världen har skådat. Mödomshinnan går ej sönder, inga tårar gråts och inget blod fläckar ner lakanen i sängen. Kontentan av det hela är att oskulden inte tas. Eller ja, möjligtvis för honom. De fortsätter att försöka i fyra månader utan resultat och får roa sig på annat sätt ist. De köper godis och läsk på Ica varje dag för att Jenna tillslut ska ha gått upp tio små kärlekskilon, kunna klaga på sin vikt och sedan vara så osams med Olof varje dag att han gör slut. Jenna gråter, hennes liv är slut. Hon förföljer Olof. Väntar i hans trappuppgång tills han kommer ut och tillslut ringer Olofs mamma Jennas mamma. Nu får det fanimej vara nog! Jenna har inga kompisar kvar utan spenderar varje rast uppe på biblioteket med sin bästa men också nyfunna vän. Internet & Aftonbladets Chat sida. Det var då allt började, just den dagen. Det var då hon lärde känna Daniel. Tack gode gud. "

Anledningen till den snabba genomgången är att det var en så patetisk och tråkig del utav mitt liv. From now on är det så mycket mer spännande, upphetsande och fantastiskt. Men som vilken annan självbiografisk författare skulle ha sagt:

- Allt har en början!


Innocent

Mitt namn är hemligt. Än så länge iaf. Och det kommer det att vara fram tills den dagen någon så klumpgt skriver ut mitt namn bland mina kommentarer eller tills jag blir kändis. Ja, på ett eller annat sätt kommer det väl fram. Men jag kommer att kalla mig själv för Jenna. Främst för att det namnet tillhör en av världens mest framgångsrika människor och jag önskar att jag någon gång kan komma att bli iaf hälften så duktig som hon är. Men kanske inte inom samma bransh. 

Jag kommer att skriva sanningen och ingenting annat. Det kommer göra jätte ont men också bidra till många glada skratt. De som kommer att ta åt sig mest är förmodligen ni läsare. För att lindra smärtan en aning byter jag ut de flesta namn och en del platser. Allt för att skydda er och personer i eran omgivning.

D e t   ä r   e n   s j ä l v b i o g r a f i   o c h   d e n   ä r   m i n !


RSS 2.0