Simon Says & Jenna does

Vi möts upp på t-centralen i Stockholm för at tillbringa vår andra kväll tillsammans hemma hos honom. Jag hade nog inga begränsningar på den tiden tror jag. Hade lika gärna kunnat stämt träff mitt i skogen runt midnatt utan att det skrämt mig. Nu i efterhand beundrar jag den person jag vågade vara då. Nu är jag världens fegis!

Sagt och gjort stod Simon där vi bestämt och vi gav varandra en lång kram innan vi begav oss till tunnelbanan som skulle ta oss hem till casa de Simon! Trodde har fortfarande att jag var arton år? Jag minns hur mallig jag kände mig. Hur stor och stark jag var brevid honom. Han höll min hand och lekte med mina fingrar, jag var uppslukad!

" Den femtonåriga tjej jag var då hade ingen som helst aning om vilken farlig och skrämmande människa han i själva verket var. Hade jag vetat det hade jag slagit till honom där och då. Men jag var ovetandes och redo att bli tillintetgjord de närmsta 19 månaderna. Simon skulle få hela mig, slita mitt hjärta i tusen bitar och förstöra min tillit till pojkar, killar, män och gubbar för massor med år framöver.  Han skulle spotta på mig och trycka ner mig på det iskalla badrumsgolvet tills jag somnade av utmattning. Han skulle "ge" mig flera timmar hos en kurator jag hatade att gå till och vara otrogen tolv gånger utan att jag hade en aning om det. Sen skulle han gråta för att jag skulle stanna, krypa ihop i fosterställning och visa hur liten han var och att han behövde mig i sitt liv. Och jag stannade, enda fram till Valborgsmässoafton 2003! "

Det var mörkt ute när vi kom upp ur tunnelbanans mörka inre. Jag låtsades för en stund känna mig otrygg för att han skulle krama min hand lite hårdare. Vi småpratade som alltid om musik, men han gav mig också komplimanger gång på gång! Vilken prinsessa jag var som funnit denna prins! Ofattbart att han ville ha någon som mig! 

Simon öppnade dörren till din varma lägenhet. En typisk "singel killes" lägenhet som hans mamma ägde! På väggen hängde en Djurgårsflagga & en Arsenal halsduk som jag sedan fick med mig hem av någon anledning och brände på brasa när jag nått stadiet "Han betyder ingenting & kan brinna i helvetet, för nu är jag minsann lycklig med någon annan."

Kvällen & natten spenderade vi i hans marinblå IKEA bäddsoffa. Vi pratade, kysstes, pratade och kysstes lite till. Den kvällen vart det inget sex. Tänk om det endå fortsatt så? Om jag sluppit hans äckliga kropp och små fjantiga händer mot min kropp. Hans håriga, vad som sedan blev ölmage och hans korta ben! Var han inte flint mitt på huvudet också?

Den natten sov vi tillsammans och det hände ingenting. Dagen därpå ringde han sig sjuk och jag skolkade från skolan. Dagen efter var också dagen vi för första gången hade sex. Början på något jag inte visste om jag någonsin skulle klara av att avsluta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0