När allt börjar ordna upp sig...
Jag var 15 år. Jag hade blivit en aning effektivare i skolan och mitt liv flöt på. Tyckte jag iallafall. Jag hade släppt Olof helt och hållet efter att faktiskt ha haft känslor (dock förträngda) kvar för honom sedan han gjorde slut. Jag hade försökt rannsaka mig själv och kommit fram till att Daniel-grejjen måste ha varit pga att jag behövde känna mig behövd. Jag ville helt enkelt att någon skulle se mig och tycka om mig för den jag var. Men nu vart det inte så. Visst pratade jag och Daniel fortfarande och det hände dessutom ganska ofta. Jag visste så mycket som att det sket sig mellan honom och Emma, men jag vet inte om det berodde på mig eller det faktum att han hade så liten kuk. Sen kan det självklart ha berott på något annat också, vad vet jag! Efter ett tag var vi tillbaks på ruta ett. Musik och telefonsex och allt kändes så självklart, så vardagligt. Ja nästan som att borsta tänderna. När Daniel en dag berättade att han träffat en tjej kände jag att nu fick det vara bra för ett tag. Varför lägga ner energi på en kille som ändå aldrig kommer att bli min eller ens kommer vilja träffa mig igen?
Jag och Denise som redan var så bra vänner kom närmre och närmre varandra. Hon var redan då den mest omtänksamma tjej jag visste och fanns alltid där i vått och torrt. Jag undrar hur många gånger hon stått bakom mig och skyddat mig mot alla påhopp och visuella sparkar jag tagit emot. Hon var och är helt fantastisk och jag kommer aldrig att hitta en liknande vän. Vi gjorde nästan allting tillsammans. Jag spenderade all min fritid hos henne förutom de gånger jag kände för att hänga nere i centrum med mina inte alls lika brighta vänner eller inne i stan på ungdomsdisco där man inte fick dricka men gjorde det iaf. Då var hon aldrig med. Hon tyckte inte om att dricka, hon gjorde annat som vilken vettig tonåring som helst egentligen borde göra. Hon var smart och jag var dum. Jävla mig som aldrig lyssnar på någon annan.
Jag trodde att det jag vart med om var omöjligt att bräcka. Jag hade gjort det mesta och var nog en av få unga som gått igenom så mycket innan jag ens hunnit fylla 16 år. Trodde jag ja! Det var innan jag träffade Simon. Och det var då helvetet började...
Daddy Dj
Jag minns inte om jag tyckte att det tog lång tid för Fredrik att komma dit jag var efter att vi la på. Jag har en känsla av att det gick relativt snabbt. Det är så jag kan minnas det. Visst var det första gången vi träffades? Ja det var det! Plötsligt kom han inkörandes på stationens parkeringsplats med en ljusgrå bil som pryddes av texten Ramlösa! Var de kanske dem han jobbade för, eller sponsrade de bara det arbete han utförde? Efter att vi kramats en stund och hälsat irl så satte jag vi oss i bilen och bestämde oss för att köra en sväng.
Jag minns inte vad som spelades i cd-spelaren, men det var ingen musik som föll mig i smaken. Jag var fortfarande såld på softrock och är det än idag. Hur mycket jag än försökte fick jag inte Daniel ur mina tankar. Han fanns där och jag kunde inte släppa taget. Helvete, hade jag blivit kär i idoten? Jag försökte så gott jag kunde att hålla humöret uppe och pratade på med Fredrik om än det ena, än det andra. Vi åkte genom nattklubbsvimlet och skrattade gott åt fulla människor som ständigt gjorde bort sig.
Till sist hamnade vi på en parkering där vi spenderade resten av natten. Det var lite sova och mycket prata. Han var intressant och han hade världens charmigaste personlighet. Där ligger du etta än idag killen! Han var något utöver det vanliga, men han var inte någon jag skulle bli kär i. Han var som en bror och helt galen på ett skadat roligt vis. Det hände ingenting mellan oss, inte vad jag minns iaf. Men jag har ett svagt minne av att vi hånglade rätt friskt, men sen vart det inget mer. Vi hade helt enkelt inte det intresset av varandra. Så vi stannade där, vi hade det bra som det var.
Hur dum får man va?
Jag hoppades på att hon inte skulle svara. Och skulle hon mot förmodan göra det hoppades jag på att hon lugnt och harmoniskt bad mig att komma hem. Klockan var mycket och jag visste att jag förmodligen skulle väcka henne, men vad hade jag för alternativ. Jag minns inte så mycket av vårt samtal. Det enda jag minns är att hon vart förbannad och besviken på mig och sa att jag minsan fick lösa detta själv. Hon var trött på det här nu!
Förra gången jag rymde hemifrån var det för att visa att jag inte tänkte låta min mamma eller "pappa" bestämma över mig, men det var nog också ett rop på hjälp. " Se mig snälla! " Hursomhelst så hamnade jag hos en kille jag träffat över Heta Linjen. Han var 18 år och bodde hos sin kusin och hennes man och deras två döttrar om jag inte minns fel. Han var vedervärdig. Han lät så fantastisk i telefon och pratade på Göteborska, men verkligheten var en annan. I verkligheten var han kort, smal, ful, finnig och hade något fel på ryggen som gjorde att det växte ut en "puckel" från bröstkorgen. När jag såg honom för första gången komma åkandes i en äcklig gammal Cheva Van tillsammans med kusinens man kände jag för att springa. Vad var det för fel på denna kille. Jag var fast i Kristineberg, en håla mindre än minst och visste inte vart jag skulle ta vägen. Det var helt enkelt att bara Go with the flow! Så jag hoppade in i bilen och kom fram till den omtalade gården som var full av höns, grisar och hästar. Alla var de vanvårdade och trampade i sitt eget skit. Stackars satar vet jag att jag tänkte. Kunde jag inte bara ta hästen de påstod var så elak och gallopera iväg. Mot mig var hon kanon mysig. Ett ungt sto som tyvärr var något av det magraste jag sett. Hon tyckte om mig och hade inga baktankar.
Jag var i Kristineberg en hel vecka utan att kontakta någon jag kände. Ingen i hela världen förrutom jag och dem jag var hos visste vart jag fanns. Men tillslut vart det outhärdligt. Jag orkade inte med kusinens ständiga karvande i grillade revbensspjäll med morakniven, allt mögel och allt damm, puckelnissen och småglinen så jag bestämde mig för att ringa min mamma. Dagen efter var jag hemma och mamma var mer glad än arg. Hennes dotter var hemma.
Så, när jag återigen ringde för att berätta att jag genom internet och telefon haft kontakt med en kille i en annan stad och nu befann mig där vart det för mycket. Jag tror inte att hon riktigt förstod det jag just hade berättat. Hursomhelst var jag strandsatt och det för några timmar framöver. Snart skulle vänthallen stänga och jag skulle vara en vilsen fjortonåring i Halmstadsvimlet. Det var fredag och det var fest på stan.
Jag hade några markeringar kvar på kortet och jag visste precis vem jag skulle ringa. Min alldeles egna Daddy Dj. Minns ni den låten? Fredrik var en nyutbildad kock som nu åkte runt och lagade mat på olika ställen i Sverige. Han var ursprungligen från Linköping och pratade sådär sött som alla killar ifrån Östergötland gör. Åtminstonde tycker jag att de pratar så sexigt som en vit ros är vacker. Jag och mina jämförelser! Jag visste att han skulle befinna sig i närheten av Halmstad på något hotell så jag tänkte att han kanske skulle ha lust att träffa mig. " Fredrik" Jag drog en lättnadens suck över att han svarat i mobilen vid den här tiden på kvällen. " Hej Fredrik det är Jenna. " Han log, det kunde jag på något konstigt jävla vänster höra, sedan sa han; " Hallå min sockerpuff! " Han kallade mig för allt möjligt, sockerpuff, godisgryn, karamell etc. Det fanns ingen som fick mig att skratta så hjärligt som han. Han var en av världens snällaste killar, men konstigt nog hade vi aldrig pratat sex eller någonting sådant. Vi var vänner, that´s it!
Efter att jag förfinat min berättelse om varför jag befann mig i Halmstad frågade han mig om jag ville ha sällskap. Jag hade aldrig vart så tacksam över någonting som jag var då. Tack Fredrik, jag är tacksam än idag!
Dubbelt upp
Innan jag visste ordet av var låg jag där i bara underkläder! Det kändes som att hela världen såg mig. Som om alla människor stannade upp, slog på tv apparaten och kunde se mig live på varenda kanal. Nu var det ju inte så, men känslan var på något sätt både skrämmande och upphetsande på samma gång. Det är alldeles för tidigt att gå in på detaljer känner jag, men hursomhelst var förspelet tusen gånger bättre än de sex vi hade. Jag kan sammanfatta det met ett enda ord; Värdelöst!
Både Daniel och Adam visste att de hade utseende att få vilken osäker flicka som helst i säng. Men hade de osäkra flickorna sett eller vart med om deras sk utrustning hade de nog slutat med att Daniel och Adam skulle känna sig som två osäkra pojkar istället. Herregud! Vart var manligheten i de nedre regionerna. Det var som att beställa bratwurst och bli serverad prinskorv? Snacka om besvikelse!
Vi var alla grymt förvånade och besvikna över hur patetiskt och iskallt allting vart. Vi satt i sängen allihop och stirrade rakt ut i rummet. " Vi kanske skulle göra något annat. " Adam såg på Daniel som sedan såg på mig. Sedan sa han något som fick det att brista inom mig; " Ska jag köra dig till tåget innan vi ska iväg? " VA? Jag skulle inte med ngt tåg idag? Min biljett var bokad till dagen efter och jag hade inte en tanke på att jag skulle hem idag. Var det här vad han planerat hela tiden? Vart var den odmjuka, omtänksamma Daniel jag haft sådan fin kontakt med så länge?
Jag hann inte säga någonting. Efter fem minuter satt jag i bilen Daniel lånat av sin farfar för att bli skjutsad ner till stationen. Plötsligt befann vi oss mitt ute i skogen? Det fanns inte en människa i närheten och de hade kunnat gjort i princip vad de ville med mig. Jag kunde ha vart död i dag om det hade vart fel killar. Men de nöjde sig med att vi gjorde ett försök till att ha sex igen som iallafall ledde till en utlösning. Jag var ganska trött och irriterad vid de laget. Jag sket egentligen i vart de släppte mig eller om de gjorde det för jag ville bara bort. Bort från Daniel och bort från Adam. På den tiden kunde inget eller ingen skrämma mig. Jag var starkare än alla andra efter all skit jag stått ut med och trodde att det inte kunde bli mycket värre. En sak lärde jag mig då, man ska aldrig säga aldrig för besvikelse och problem kommer alltid att finnas och aldrig ta slut!
Jag som hade sådana förhoppningar. Att en så fantastiskt sexig man kan ha så förbannat liten kuk!
Titta upp då för fan!
I samma sekund hörde jag en bekant röst säga: " Hej Jenna! " Oh herregud! I swear to God I think my heart just stopped! Aldrig någonsin tidigare har en röst som jag så mycket väl kände igen sen tidigare fått mig rysa till så häftigt i hela kroppen. Hur vore det att slita av honom kläderna här och nu, kyssa honom och chockera hela Halmstad med vilt öppet sex för att sedan betala böter för att man gjort något olagligt!? Det vore en aning dumt, jag skulle kanske börja med att titta på honom och se hur han såg ut! Helt allvarligt, det gick inte! Jag kunde inte titta upp från där jag satt. Jag var tvungen att stirra rakt ner i marmorgolvet och hoppas på att han skulle försvinna. Just då kändes detta som en jävligt dum idé! Han tjatade på mig, sa att jag var löjlig och att han redan visste att jag var snygg! Efter ett tag hördes en röst inom mig " Titta upp då för fan! " Och det gjorde jag!
Jag kunde ha svimmat där och då. Mitt hjärta hade kunnat stanna och jag hade nöjt mig med det! Att bara ha fått se in i hans ögon var för mig just då det enda som behövdes. Jag behövde inget annat någonsin! Fan vad han var vacker. Fanns det såhär snygga människor? Var det ens lagligt att vara så snygg att alla andra killar vart apfula. Tydligen! Jävla Daniel! Nu satt jag fast och jag skulle inte komma någonstans. Jag kunde ju inte springa! Then I would be an complete idiot och jag skulle ångra mig resten av mitt liv. Det här var värt varenda sekund! Just det här ögonblicket! Satan!
Efter ett tag gick vi till bussen. Jag var fashinerad över att bussarna såg annorlunda ut och att man inte använde busskort när man åkte, utan stoppade en femma i ett myntinkast och sedan var man färdig för färd. Hur i helvete kunde jag bry mig om det. Jag gick brevid världens kanske sexigaste man och alla tittade på mig med avundsjuka i blicken. Jag var så mallig, kände mig så självsäker och fantastisk brevid Daniel! Ingen annan mådde lika bra som jag gjorde då!
När vi kom in i lägenheten Daniel delade med sin mamma och lillebror kände jag mig för första gången på länge som hemma. Någon ville ha mig där och någon ville tillbringa en hel natt med mig. Fyfan vad allt kändes bra. När vi sedan gick in på hans rum för att prata och lyssna på musik möttes jag av tiotals bilder på hans flickvän. Oj, vad vacker hon var! Hon var ju supersöt! Men jag brydde mig inte ett dugg om henne. Hon kunde lika gärna ha vart tapet för jag kände mig inte ett dugg hotad. Jag var i hans rum, tillsammans med honom och hon var någon annanstans ovetandes om att en brunett befann sig brevid "hennes" Daniel.
När vi satt där i sängen och pratade om det som föll oss in fick jag en olustig känsla om att detta inte var på riktigt. Han skulle aldrig älska mig som han älskade sin Emma. Han skulle aldrig ge mig något annat än sex! Jag såg mig omkring i rummet, vad gjorde jag här? När jag tänkte resa mig för att höja volymen på stereon kände jag en hand på insidan av mitt lår. Det var Adams som tog på mig först!
Jag glömde kanske berätta att jag var i Halmstad för att ha trekant!
Förhoppningar
" Jag kan bara föreställa mig hur det kommer att bli, jag är inte nervös, eller?
Jag är bara nervös för hur du ska se mig, om du ska märka att jag bara är 13 år
Kommer du att göra det? Tänk om du gör det
Har jag en förhoppning om att det kommer att bli du och jag tillslut?
Är det därför jag åker hit?
Hur mycket jag än vrider och vänder på de frågor jag ställer mig själv så hittar jag inga svar
För i ärlighetens namn vet jag inte vad jag vill eller vad jag hoppas på
Allt jag önskar just nu är att han ska ta mig till den värld han så många gånger visat mig
Men den här gången på riktigt
Jag vill känna din kropp mot min - han måste vara muskulös
Jag vill känna din tunga leka med min - Undrar om han har tungpiercing (Glömt att fråga?)
Jag vill känna dina händer smeka mig uppifrån och ner - Bara tanken gör mig galen!
Jag undrar om du är välutrustad - Hur ska det gå?
Men mest av allt vill jag bara att du ligger ovanpå mig och kysser hela min kropp. Leker med mitt hår och att vi i bakgrunden spelar en jävla massa retbar musik!
Fan vad du är underbar Daniel! ♥ "
- Ur Min (Jennas) personliga Kladdbok 1999
Hard not Soft
Denise vred sig i stolen lite besvärat. Jag visste att hon avskydde att ljuga, men jag var ju tvungen att ha någon som ställde upp för mig då jag skulle iväg och knulla med Daniel. Det är bättre att skippa de fina orden när det var knulla vi faktiskt skulle göra. Hard not soft!
Efter att i smyg ha packat en väska med smink och kläder hoppade jag på bussen som skulla ta mig till stationen där jag sedan skulle ta tåget in till stan för att efter det hoppa på intercitytåget som skulle ta mig till Halmstad. Aldrig tidigare har det pirrat så i min kropp! Daniel fanns i mitt öra nästan hela tiden och höll mig pigg då jag titt som tätt höll på att somna! Det kändes som att resan tog dagar, skulle jag aldrig komma fram.
När jag började närma mig stack jag in på den minimaliska toaletten för att bättra på sminket och fixa håret en sista gång. Jag minns att jag hade svart kort kjol och ett tajt linne. Hur i helvete kunde jag klä mig så? Hursomhelst så rullade tåget så sakterliga in på perongen och jag gick med misstänksamma med lyckliga steg av tåget och satte min fot i Halmstad. Och absolut inte för sista gången!
